Intervju med Johan Östling

Professor Johan Östling fra Lunds Universitet tildeles Nils Klim-prisen 2010. Foto: Ola Torkelsson

- Du er en ung forsker med en omfattende bibliografi. Hvilket tema innen forskningen din ser du på som viktigst?
- ”The past is never dead. It’s not even past.” William Faulkners berömda aforism skulle kunna stå som motto för min historievetenskapliga grundsyn. Ett återkommande tema i min forskning är nämligen historiens närvaro i eftervärlden. Jag har på olika vis intresserat mig för hur historiska erfarenheter präglar människors uppfattningar och föreställningar. I synnerhet har jag uppehållit mig vid hur 1900-talets trauman har bearbetats och hur dagens européer alltjämt orienterar sig efter det gångna seklets stora katastrofer.

- Hvordan vil du definere ditt nåværende intellektuelle prosjekt?
- För närvarande är jag upptagen vid Humboldttraditionen och universitetets idé under 1900-talet. Det handlar således om de akademiska principer som förknippas med Wilhelm von Humboldt och som tog form vid sekelskiftet 1800. Nyare forskning har visserligen relativiserat hans betydelse, men det går inte att förneka att de Humboldtska idealen har spelat en avgörande roll för det moderna forskningsuniversitetet. I dag, när den högre utbildningen i Europa snabbt förändras, delvis på grund av Bolognaprocessen, är det angeläget att historiskt analysera de akademiska grundtankarna. I Tyskland pågår det sedan en tid en intensiv debatt om universitetets mål och mening. I Sverige är det däremot påfallande tyst.

- Hvilken rolle mener du historie bør ha i det 21- århundre?
- Jag menar att det förflutna inte upphör att existera bara för att det förvandlas till historia; tvärtom kan det bli mer levande med tiden. Därmed blir också den kvalificerade historiska reflexionen ett oundgängligt medel för att förstå vår egen tid och sätta samtidens stora frågor i perspektiv. Historien är dessutom en enorm mänsklig erfarenhetsreservoar, men det krävs att vi handskas varsamt med den och erkänner dess sammansatta natur. Många frågar sig om det går att lära något av historien. Motfrågan måste bli: Vad skulle vi annars lära något av?

- Hva er ditt syn på forskningspriser som Nils Klim-prisen?
- Att som ung forskare få detta pris är mycket hedrande. Nästan all humanistisk forskning bedrivs i ensamhet, långt bortom det snabba mediala flödet. Priser av detta slag innebär uppmärksamhet, men viktigare är att det ger ett stort erkännande och det uppmuntrar mig att fortsätta.